Life is shit
Pratade med en klasskompis om Dolores och sen fråga hon hur jag mådde och då bara brast det har suttit här o bölat i typ en kvart tårarna vill aldrig ta slut.. Gråter över hur jävla dåligt liv jag har och vrf jag alltid ska få all otur... Nu kanske ni tycker jag bara tycker synd om mig själv, men får man inte göra de eller????
Jag kan inte förstå varför jag alltid måste ha sån jäkla otur, jag misslyckas verkligen med allt.
Min depression blir bara värre o värre, jag blir bara mer o mer osams med mina föräldrar, mina fysiska problem blir bara värre o värre, jag står inte ut längre med all denna orättvisa, varför måste jag få ett helvete till liv för? vad fan har jag gjort för fel? varför? varför? varför?
Jag vill knappt åka till Dolores längre, jag har verkligen tröttnat på allt behandlande och allt sånt, varför kan hon aldrig bli bra för... Jag håller på att förgås av att inte sitta på hennes rygg. Visst är Boris kul att rida men jag saknar Dolores energi och upptåg och all hennes galenskap och positivitet.
Jaja dags att gå ner till sängen.. ingen direkt som kmr bry sig om de här men behövde ändå skriva av mig.
Kommentarer
Trackback
